Imorgon är det dax !

Imorgon lördag kl 10.00 är det start, 24 timmar senare på söndag kl 10.00 så är jag förhoppningsvis kvar på banan om jag inte tvingats kliva av på grund av skada. Just nu i bilen på väg mot Oslo med en norrman och en dansk så en del nya glosor pluggas in. Känner mig inte fullt taggad om jag skall vara ärlig men det kanske kommer. Är lite orolig för ett knä om det kommer hålla sig från rimliga smärtor annars känns allt okej. Har ju i alla fall fått reda på att det rör sig om en mindre blödning och därmed inget som kan gå sönder så nu håller jag tummarna. Till ett sånt här lopp inbillar jag mig att man inte behöver ha sin syreupptagning i någon absolut toppform, det är ju ingen fartlöpning det är frågan om utan ett fysiskt och mentalt nötande i en 24 timmar lång "berg och dalbana".

Möjlighet att följa loppet live och skicka hälsningar :)
För den som vill så går loppet att följa med livereultat från imorgon kl 10.00 på jogg.se. Det finns även att maila eller smsa nedanstående adress/nummer för att skicka en hälsning till alla tävlande i loppet. Man kan i samband med hälsningarna önska en låt för lite extra motivation till den man vill hälsa till. Adressen och numret nedan går till loppets "discjockey".

OBS!

Dansband undanbedes ;) !

heming.leira@gmail.com

+47 48496699

Twitter: Hastag #Bislett24

Loppet skall tydligen även ha en live webkamera där man lär kunna se allt från stora smile till mer smärtsamma ansiktsuttryck.
http://www.ustream.tv/channel/bislett-24-timers


Blir inte fler rader än så här, vill spara den kraft jag har tills imorgon...  

Oslo 121201 10:00 game on !

24h Bislett- The final countdown..

Planeringen klar, lite ledighet väntar och snart går jag in i "bubblan"...
Springa på en 547 meter lång bana inomhus i ett dygn... hehe hade någon sagt att jag skulle göra det för fem år sedan så hade jag troligen skakat på huvudet och tagit det som ett dåligt skämt. På lördag står jag redo för att göra just det, frågan är om jag var friskare för fem år sedan eller inte ..:)? "Det är ju sjukt" är en inte helt ovanlig reaktion, fullt vettig sådan såpass med självdistans har jag så jag kan tycka det själv. Men å andra sidan vad är friskt och vad är sjukt när det kommer till olika utmaningar? jag vet inte utan i mina ögon är det nog helt enkelt så att så länge man tar sig an en utmaning för att man drivs av den själv så är det rätt, gör man det för att bevisa något för någon annan och inte själv egentligen känner för det så bör man nog avstå då är man nog lite snett ute. Jag är ju i och för sig till stor del en tävlingsmänniska och i vissa lägen nog även lite stolt så hade någon jag hade något "agg" mot utmanat mig i något så kanske även jag hade tagit mig an en utmaning av just det skälet som jag just skrev om..

Taktiken på lördag
Oj hur skall man ha en taktik till något man aldrig gjort?! Jag skall försöka springa si eller så många kilometer innan tiden är ute, ja ett eller ett par såna mål har jag absolut. Jag har gjort upp en ganska noga och strikt plan med önskat tempo, energiintag osv.. där känner jag mig väl förberedd. Men är målen och planen realistiska förhållande till min kapacitet där har jag absolut inget svar utan det är ett stort frågetecken. Jag måste dock tro på min plan och mitt mål samtidigt får jag vara ödmjuk för vad som kan hända under resans gång. Skador kan mycket väl komma och då gäller det att avgöra om det är något enklare eller om det är någon skada som kan bli riktigt allvarlig om jag trotsar och kör på ändå. Det går an att vara klok och tänka vettigt nu, men fråga mig när jag sprungit 10 timmar och något i kroppen börjar strejka då är jag nog stabilt tjurskallig om jag får gissa, man förvandlas till något när man är mitt i en utmaning på gott och ont..

Har precis landat hemma efter att ha avslutat dagen med en burgare i gott sällskap på Glenns sportbar.
Den goe gubben Bjorn Erik Norman och jag snackade förutom om massa annat om lördagens lopp och hur min "grundplan" ser ut. Är riktigt tacksam att ha "Northug" med som support och jag vet att han kommer gå inför det på bästa sätt. Jag har snickrat ihop något som kan liknas vid en plan och därmed en plan som skall leda till det högsta målet som jag satt. Jag väljer att behålla detta mål mellan mig och Bjorn Erik egentligen inte för att det är hemligt men jag behöver inte lägga mer press på mig själv än nödvändigt. Kommer ha tillräckligt höga krav på mig själv, min kropp och mitt mentala på lördag och en bit framåt. Mitt mål är högt för att vara nybörjare i denna annorlunda gren men jag sätter gärna hellre lite på gränsen till för höga mål än mål jag tror mig veta att jag löser, det är det som är tjusningen och det som driver mig.

Energi
Jag kommer i första hand att sikta på att ta med egen energi till loppet, vill äta saker jag tycker om och som jag vet passar min kropp när den är i arbete, just det här med energin i ett sånt här långt ultralopp är nog en väldigt viktig faktor. Får man det att funka och kan hjälpa sin kropp så mycket som möjligt på vägen så har man nog vunnit mycket där gissar jag. Maten jag skall ha med mig blir ingen hälsodiet direkt, nej nej det är helt ointressant på lördag då gäller det att få i sig goda kalorier. Pannkakor, smörgåsar, pizza mm är givna inslag i min "ultrameny". En hungrig ultralöpare är ingen bra löpare thats it, är tanken tom så är den och då spelar det ingen roll om man sitter bakom ratten på en traktor eller sportbil.

Skall ju givetvis försöka att ha skoj men hur mycket glädje kan man ha av att springa runt en bana när man är inne på timma tolv och har lika mycket kvar..? Nej då tror jag inte jag kommer kunna klämma fram något colgateleende..

Nu filar jag på min låtlista som jag tänkt ta till när det gått ett antal timmar och jag tröttnat på den musiken som spelas i högtalarna av loppets "discjockey".. Det blir en salig blandning av lugnt och fartfyllt, gammalt och nytt.. Tror musik för min del är viktigt för det mentala, uppskattar visserligen mer än gärna även tystnaden men då det ändå inte bjuds på några ljud från naturen så kan man när psyket är i botten och man bara vill lägga ner försöka hitta kraft och "ro" i vissa utvalda låtar man gillar, får se om det funkar.

Senaste dagarna har jag nog tränat mindre än på hela året eller rättare sagt jag har väl mer eller mindre inte tränat alls. Mycket arbete och däremellan så kallad hård vila har varit melodin det senaste, känner mig nästan lite seg och ärligt talat inte i någon toppform men jag tror ändå sparsamt med träning är ett bra upplägg inför lördagen, jag hinner ju värma upp.

Farhågor
Som vanligt finns det farhågor vid långa lopp, kommer kroppen greja det kommer mina tidigare skavanker hålla sig på behörigt avstånd eller kommer dom göra allt för att förstöra min utmaning? Kommer jag fixa det mentalt när jag bara längtar till massagebänken och tycker det jag håller på med är bra dumt? Hur kommer jag kunna hantera värmen? springer ju oftast som bäst i svalare väder och på lördag lär det bli varmt och syrefattigt. Den saken jag ändå skulle vara mest tacksam över är om mina skador håller sig borta så jag i alla fall får köra tiden ut oavsett om det bli springandes, gåendes eller haltandes på grund av kramp. Att få kliva av banan efter exempelvis femton timmar med jättesmärtor vore riktigt surt och då blir det ingen munter resa hem till Göteborg igen. På torsdag kommer min sista rapport inför denna stora utmaning.

Får avsluta detta inlägg med en minnesvärd bild på delar av min familjs hund/vän "Dolly". Hon fick idag sin dödsdom då veterinären meddelade att hon har blodcancer och måste tas bort närmsta dagarna. Alla som har djur vet vilka starka band man bygger med dom rackarna. Man kan skälla, gnälla och vara ganska less på dom fyrbenta många gånger men på något sätt så är dom alltid en riktigt bra polare som finns vid ens sida, ej att underskatta. Dolly kom som en nallebjörn och kommer i dagarna även gå bort som en nallebjörn(om än något större), som alla hundar hade hon en unik personlighet. Skall ta ett sista farväl av henne imorgon innan hon intar sista vilan.

10 dagar kvar till 24timmars..

   Detta blir ett av mina mantra den 1e december..
OBS ! Skriver under på texten men efter vad mannen till höger är misstänkt för så skulle jag med facit i hand ALDRIG lagt upp bilden..

10 dagar kvar ! till det lite udda "experimentet" att testa att ta sig fram så många kilometer som möjligt på 24timmar. Efter att ha varit i Turkiet med lite vänner under den gångna helgen så var det en stor utmaning att ta sig upp från sängen imorse, oerhört trögstartad.. Resan till Istanbul kan för övrigt sammanfattas med några plus och minus. Gott sällskap, många garv och riktigt god mat, minus för luften och det med svenska mått mätt ganska kassa klubblivet som det bjöds på. Efter att segat mig upp ur sängen och fått kört ett bra träningspass innan lunch så hade jag fått lite energi igen. Förutom allt annat som hör vardagen till så är fokus nu alltmer på nästa lördag den 1e december. Jag ser fram emot att testa mina gränser och jag blir mer och mer mentalt laddad för utmaningen det kommer att innebära. Tror verkligen detta är en "once in a lifetime" grej då det troligen sliter på kropp och psyke mycket mer än jag kan ana. Men tidigare i år fick jag se reklam för loppet och jag anmälde mig innan jag ens hade hunnit tänka efter vad det innebär, kanske tur det annars hade jag kanske avstått..? Läste idag på loppets hemsida att det brukar vara en ganska konstant temperatur på 20grader, något som bara det känns som en utmaning. 24 timmars transport med fötterna i 20 gradig värme lär innebära en del förlorad vätska..

Lär bli svettigt..

Förmiddagens pass som bestod av löpning och styrka var väldigt nyttigt, kände mig allt annat än i någon toppform snarare som en flodhäst med pingislunga men trots detta var det skönt att bara få svettas ordentligt och känna hur endorfinerna flödade. Ett nytt pass väntar om en stund 200meter över gatan på gymmet. Upplägget nu i veckan blir en del träning för att få in en go känsla och tro på mig själv, skall försöka varva detta med "hård vila" där jag helt enkelt inte gör ett smack. Nästa vecka blir mycket lätt alternativ träning och kommer nog max köra ett pass med löpträning, då handlar det att vila kroppen så gott det går för vad som komma skall, stretch och inbokad massage hoppas jag kunna hjälpa till, därtill en liten tripp till "sola" som jag ser fram emot. Även tänkt att träffa min vän Bjorn Erik Norman för att vi skall planera loppet, energitankning osv ser fram emot att ha den goa gubben med som support. Hittade lite tips och tankar kring hur det är att springa ett 24 timmars lopp, inte skrivna av vem som helst utan av den extremt rutinerade löparen Rune Larsson. Rätt rolig läsning där det är en bra mix av seriösa tips och en gnutta av humor/ självdistans.
 http://www.loparlarsson.se/index2.php?option=com_content&do_pdf=1&id=32
Här är några av de tankar Rune flaggar för under ett 24 timmars lopp, dom kommer och frågan är om hur man fixar att hantera dom.


Alla dessa reaktioner bör du alltså vara mentalt förberedd på. Nej, det är inte negativt tänkande att förvänta sig dem! Negativt tänkande är att ge upp för vanliga skavsår eller en mental svacka. Positivt tänkande är
emellertid att tänka igenom hur du ska hantera situationerna.
 -  "Jaha, nu kommer skavsåren. Jag ska stanna, tvätta såren, punktera blåsor och sätta på Leukoplast."

- "Kramp! Jag går några hundra meter och väntar på att de ska försvinna."

- "Illamående! Fullt normalt, men det kommer snart att gå över."

 -  "Jag är så sömnig att jag inte kan tänka klart längre. Om jag går eller springer och mikrosover går det snart över. I värsta fall kan jag lägga mig i 20 minuter. När man väcker mig kommer jag att vilja sova vidare,
men då ska jag upp så fort som möjligt och stappla ut på mina stela ben tills de lirkats upp och jag kan springa igen."

 - "Det går sakta nu. Men det går framåt trots att kroppen är sliten. Kanske kommer det
att gå lättare om någon timma. Svackor kommer och går."

 -  "Nu sitter de där och tar en pilsner tillsammans och umgås i full bekvämlighet medan jag springer här. Men detta blir ett minne för livet och de andra har snart glömt timmarna de hade i sin komfort. Ett så här långt lopp är inte alltid roligt, men absolut inte alltid elände heller."

 - "Lägger jag av nu kommer jag att ångra det i morgon. När jag tittar på hur kämparna som höll ut fortsätter på stela ben de sista timmarna vet jag att jag avundas dem mer än vad jag avundades dem som var ute och roade sig med kompisarna igår."

Intressant läsning måste sägas !

Nu skall jag avsluta dessa rader och köra lite hård vila innan jag återigen hoppar i träningskläderna och startar kvällen med en av dom sakerna jag brinner för mest, fysisk hälsa! Kommer med ett sista inlägg om min tänkta "taktik", lite mer exakta målsättning och vad för energi jag tänkt fylla mina kylväskor med för att så långt som möjligt undvika total soppatorsk näst nästa lördag..

The only disability in life is a bad attitude !

The dedline for complaints was yesterday!

It aint over til it´s over!    osv......

Fredagens minnesvärda besök med gubbarna grus på Galatasarays hemmaarena, kan knappast ha fått   

bättre platser. Tack för det Johan Elmander !

    

Lite blandat..

 Två veckor efter senaste utmaningen i Tyskland så är det nu historia och istället är blicken mot 1e december och 24timmars i Bislett. Blir lite trött bara jag tänker på det :) men samtidigt så hungrar jag efter utmaningen det lär innebära för mig som är helt orutinerad i sammanhanget. Innan jag fokuserar för mycket och börjar peppa upp mig mentalt på vad som komma skall så vill jag dock vara hundra säker på att min evigt halvsargade fot med bihang:) är okej och redo för start. Den och övriga kroppen lär göra riktigt ont en bit in på loppet men att starta loppet med smärta är absolut inte aktuellt. Vill inte spendera hela vintern med rehabträning utan ser istället fram emot att kunna bygga upp mig på lång sikt och vara i min livs form i augusti 2013. Det är i alla fall min vision vad som sen blir verklighet lär ge sig.

Senaste veckan innehöll väldigt lite löpning inte många avverkade kilometer i löparpjucken men desto fler timmar med svett och flödande endorfiner på gymmet. Muskler som mer eller mindre har legat i träda senaste året har väckts till liv och det har varit skoj att fokusera på annan träning än enbart löpning. Läkt lite, fyllts med motivation och förhoppningsvis startat en trend där det framöver blir mer allsidig träning precis som för några år sedan. Tar det som det kommer och följer min känsla eller kort och gott-tänker träna det jag känner för:)..

Den gångna helgen bestod till hälften av ledighet och resterande hälften av arbete. Relativt sparsamt med träning men för den delen ingen dålig helg nej snarare tvärtom, fem solar av fem. I lördags en runda i ett gråmulet och höstlikt Skatås, luften var frisk och sällskapet det bästa jag kunnat önska. Söndagen spenderades på arbetet hade planerat ett långpass på kvällen men jag resignerade för tröttheten och slocknade gott i soffan tre minuter efter att jag var hemma från jobbet. Lyckades dock resa mig på nio:) och fick i alla fall till ett skapligt alternativt pass efter att ha vaknat till liv igen. 

Håller i denna stund på att snickra ihop en låtlista som jag tänkt lyssna på under delar av dygnet i Oslo. Kan vara skönt med egen musik att peppa sig med när man kämpar på framåt natten när smärtan inte längre går att förneka:) Kentas "Just idag är jag stark" kanske inte kommer kännas så trovärdig efter ca 18timmar men samtidigt så är ju förnekelse ofta den primitiva och spontana reaktionen hos oss människor när vi har "problem":)..  Det har man ju erfarit på sitt arbete några gånger.. Kanske mer trovärdigt med Lena PHs "Det gör ont det gör ont en stund på natten men inget på dan" ?! Nej ingen av låtarna är troligen med på min lista när det är dags :) 

På torsdag bär det av till Istanbul med ett gäng fotbollsvänner, blir nog inte många kilometer löpta där men det ryktas om en prestigefylld fotbollsmatch.

Må gott !