Två veckor efter senaste utmaningen i Tyskland så är det nu historia och istället är blicken mot 1e december och 24timmars i Bislett. Blir lite trött bara jag tänker på det :) men samtidigt så hungrar jag efter utmaningen det lär innebära för mig som är helt orutinerad i sammanhanget. Innan jag fokuserar för mycket och börjar peppa upp mig mentalt på vad som komma skall så vill jag dock vara hundra säker på att min evigt halvsargade fot med bihang:) är okej och redo för start. Den och övriga kroppen lär göra riktigt ont en bit in på loppet men att starta loppet med smärta är absolut inte aktuellt. Vill inte spendera hela vintern med rehabträning utan ser istället fram emot att kunna bygga upp mig på lång sikt och vara i min livs form i augusti 2013. Det är i alla fall min vision vad som sen blir verklighet lär ge sig.
Senaste veckan innehöll väldigt lite löpning inte många avverkade kilometer i löparpjucken men desto fler timmar med svett och flödande endorfiner på gymmet. Muskler som mer eller mindre har legat i träda senaste året har väckts till liv och det har varit skoj att fokusera på annan träning än enbart löpning. Läkt lite, fyllts med motivation och förhoppningsvis startat en trend där det framöver blir mer allsidig träning precis som för några år sedan. Tar det som det kommer och följer min känsla eller kort och gott-tänker träna det jag känner för:)..
Den gångna helgen bestod till hälften av ledighet och resterande hälften av arbete. Relativt sparsamt med träning men för den delen ingen dålig helg nej snarare tvärtom, fem solar av fem. I lördags en runda i ett gråmulet och höstlikt Skatås, luften var frisk och sällskapet det bästa jag kunnat önska. Söndagen spenderades på arbetet hade planerat ett långpass på kvällen men jag resignerade för tröttheten och slocknade gott i soffan tre minuter efter att jag var hemma från jobbet. Lyckades dock resa mig på nio:) och fick i alla fall till ett skapligt alternativt pass efter att ha vaknat till liv igen.
Håller i denna stund på att snickra ihop en låtlista som jag tänkt lyssna på under delar av dygnet i Oslo. Kan vara skönt med egen musik att peppa sig med när man kämpar på framåt natten när smärtan inte längre går att förneka:) Kentas "Just idag är jag stark" kanske inte kommer kännas så trovärdig efter ca 18timmar men samtidigt så är ju förnekelse ofta den primitiva och spontana reaktionen hos oss människor när vi har "problem":).. Det har man ju erfarit på sitt arbete några gånger.. Kanske mer trovärdigt med Lena PHs "Det gör ont det gör ont en stund på natten men inget på dan" ?! Nej ingen av låtarna är troligen med på min lista när det är dags :)
På torsdag bär det av till Istanbul med ett gäng fotbollsvänner, blir nog inte många kilometer löpta där men det ryktas om en prestigefylld fotbollsmatch.
Må gott !
