Varvet- Nej.. Stockholm Marathon- Ja..

Om två dagar går startskottet till Göteborgsvarvet. För egen del bestämde jag mig ganska tidigt för att det troligen inte blir något varv 2012. Jag har nu kört ett antal löppass och foten känns bra mycket bättre än tidigare. Jag skulle kunna "chansa" och springa igenom varvet på ett så bra sätt jag kan med dagens form.  Frågan är om det är värt att riskera att gå in i en ny skadeperiod bara för att springa varvet på en tid jag inte hade varit nöjd med för en månad sedan? Otroligt svårt att sia om vad jag skulle kunna prestera för tid om jag skulle välja att springa varvet på lördag men dom där 1:17-1:18 som kändes klart realistiska innan skadan hade jag inte nått. Väljer därför att avstå varvet och istället utnyttja dom 23 dagar som återstår till Stockholm Marathon på bästa sätt. Kommer svida lite i mitt idrottshjärta på lördag förmiddag men jag slipper oroa mig över att skadan är tillbaka på ruta ett på söndag.

12-06-02 Kl 12:00 !

Förra året sprang jag mitt livs första marathon och jag lufsade in i mål på tiden 3:01:12. Jag hade absolut ingen koll på vilken tid jag då kunde prestera utan jag hade några månader tidigare lagt ner fotbollen och fått lite smak för löpning istället.Vet att jag tog på mig så kallade mellantidsarmband för en sluttid på 3:15 och 3:30. Försökte njuta av atmosfären och det var egentligen först 10 km från mål som jag såg att det lutade åt en riktigt skaplig nybörjartid. Hela intrycket av Stockholm Marathon 2011 var att det var en riktigt go folkfest med fina omgivningar, bra publik och en utmanande bana.

Svårt att sätta upp tidsmål efter ett skadeuppehåll, jag gillar att ha tidsmål och att jaga mina pers. Så målet till Stockholm Marathon är ännu lite oklart, får träna på några dagar till innan jag vet vart jag står. Men spontant så vill jag ju under 2:50. Det känns som en tuff tid då flåset och uthålligheten måste väckas till liv. Under mina veckor med utebliven löpning och mer alternativ träning så vips så la man på sig tre pannor ganska omgående. Dom hoppas jag "lägga åt sidan" då det är dags för maran. Skulle nog vilja säga att jag har en ganska sund grundinställning till kost men samtidigt så har man utan tvekan sina laster och det tillhör ju en del av livet att kunna njuta av livets goda.. Nedan är en av mina favoriter..

Träningen är nu återigen inne i en go fas och denna veckans upplägg har varit och ser ut enligt följande:

Mån 7/5    Rodd 4500 m  Löpintervaller 7*1000 m
Tis8/5       Rodd 3000m  Löpning 3000m Rodd 3000 Löpning 3000m Rodd 3000m Löpning 3000 m
Ons 9/5    Vila
Tor 10/5   Förmiddag: Styrkeprogram   
                Eftermiddag: Rodd 6km Löpstege modell jobbigare. 1000m-2000m-3000m-4000m-   
                -3000m-2000m-1000m. (Vila 1-3min)
Fre 11/5   Lättare jogg till arbetet, styrka och stretch.
Lör 12/5   Morgonpass i Brudarebacken(låter trevligt men är inte riktigt som det låter..)
                Uppjogg 5km, 5+5+5+5 serievila långa backlöpningar längs liften. Nedjogg hemåt.
Sön 13/5  Pulsbaserat pass på ca 15km.

Kan avsluta detta skrivande med att ge ett tips på en go smoothie som jag avnjuter efter många träningspass. ett riktigt hemmabygge men släng till era favoriter så får du en god och nyttig vitaminbomb !

• Arla lättyoghurt
• 2st ägg
• Rikligt med frysta och osötade hallon(snart kan man slänga i nyplockade istället..)
• 1st ananasskiva
• 1st kryddmått kanel
• 1st riven morot
• 1/2 Avocado
• 2dl osötad musli(Axa)

Samtliga ingredienser måste vara väl kylda för att få fräschaste smaken !

Bon appetit !

SHIT HAPPENS... !

                                                                   

 "Grisvecka" med tuff träning för att att sen lätta upp träningen den närmsta månaden, allt gick tyvärr i stöpet. Det är min vänstra fot som sätter stopp för löpning närmsta tiden, hur länge är för tidigt att säga men kan mycket väl bli ett par månader innan man kan gå för fullt igen. Varit hos två läkare och den gemensamma bedömningen lyder "fotbollsvrist". Det vill säga en skada i fotleden som ofta drabbar människor som spelat fotboll i många år.

Fotbollsvrist:

Skademekanism

Fotbollsvrist är vanlig hos fotbollsspelare. Den kan också förekomma hos andra idrottare, men benämningen fotbollsvrist är typisk. Anledningen är en skada på framkanten av skenbenet, där små benfragment alternativt broskfragment vid ledkapselfästet slits loss. I samband med att kroppen läker ut skadan, bildas benpålagringar på ledytekanterna. Benpålagringarna leder så småningom till inflammation i ledkapseln, reducerad rörlighet och smärta.

Första känningen kom för knappt två veckor sedan, hade precis genomfört ett riktigt härligt långpass med rejäl kupering och ganska skaplig fart. Efter stretch och dusch så kände jag att något inte stod rätt till när jag promenerade in till stan för att fika med en vän. När man hållt på med idrott sen farsan tog med mig till sin fotbollsträning som lite talle så känner man sin kropp ganska bra. Jag googlade ihjäl mig på tänkbara skador och min första tanke var benhinneinflammation. Jag kände dock efter några dagar att det nog var något annat och mardrömstanken blev stressfaktur. Fick svälja stoltheten och gick ner till Mölndals lasarett för att söka läkarvård men framförallt för att få en röntgen. Röntgen visade inga frakturer utan istället påmindes jag om att jag mycket väl skulle kunna gå under namnet "skrotnisse"... Nio skruvar finns kvar som en proffsig läkare snickrade ihop mitt ben med efter en mindre lyckad fotbollsmatch -2007. Inte nog med att man smällde av fotleden så den stod på trekvart, vi förlorade även matchen med 3-0.

Okej fotbollsvrist låter ju rätt logiskt då jag har spelat fotboll i 25 år och har en vrist... Det kunde dock varit värre, enligt uppgift så krävs en enkel titthålsoperation för att antingen fräsa bort en liten benbit eller plocka bort något som lossnat. Efter operation kan man tydligen träna på för fullt efter fyra veckor igen. Så i förhållande med den rehab man körde -07 så kommer förhoppningsvis denna bli rena söndagsleken, det är i alla fall min önskan...

Vad gör jag nu då? 

Att lägga sig ner på golvet, sprattla med benen och skrika likt lille skutt känns inte som något alternativ. Tror en sån reaktion bara hade lett till liggsår och vätskeförlust. Nej nu gäller det att tänka kreativt! Jag var och är(ännu så länge) i min livs konditionsform, nu gäller det att rädda så mycket som möjligt av den hjärtkapacitet som jag kämpat till mig i vinter. Klart det svider men men det finns människor som kämpar för sina liv...så jag har lovat mig själv att inte gnälla. Sen är jag lite trött på en del så kallade "experter"(i alla fall om man frågar dom själva). Syftar på människor som säger saker i stil med "vad var det jag sa, du skall inte träna så hårt" eller "du är ju 33 och fattar väl att inte kroppen mår bra av det där" osv.. Kan säkert ligga 10% sanning i dessa kommentarer men att äta på Sibylla 5ggr/veckan, bli andfådd när man går i en trappa eller alltid veta bäst är heller inte alltid ett sunt tecken.

Ordet löpning försvinner nu från träningsdagboken ett tag, men andra ord som simning, wet-west, cykling, rodd, cross trainer, bodypump, cross fit mm ersätter.

Göteborgsvarvet 12e maj, Stockholm Marathon 2e juni är två lopp som ser helt omöjliga ut att genomföra. Att missa maran i Stockholm svider absolut mest, just det loppet tycker jag har en speciell stämning!

Jag har dock haft tur med vården, och även lagt några timmar i telefon och på olika sjukhusmottagningar för att skynda på processen till operation. Nästa vecka blir det besök hos läkaren och vi skall definitivt bestämma åtgärd med foten och jag är redan igång och prioriterad i den allmänna kön till titthålsoperation. Kanske är det bara bra att dom går in i foten och renoverar den lite :), gratis renovering kan väl aldrig vara fel ?

Så känslan är trots allt rätt så bra måste jag säga. Har i eftermiddag lagt min träning i Vallhallabadet, blev 45min intensiv wet-west och 45min simning. Försökte få upp pulsen så mycket det gick och hade på mig pulsbandet som ett riktmärke. Jag har tänkt bort alla mål om tävlingslopp närmsta tiden, istället har jag Lidingöloppet och det redan inbokade Frankfurt Marathon som dom stora målen i september respektive oktober.

Veckan är inte slut, den började rätt kass men känslan nu är som sagt betydligt bättre, bara lite ändrat fokus. Kan även rekommendera alla en liten tripp till metropolen Mariestad, vackrare och goare stad får man leta efter ! Nu drar jag mig tillbaka och satsar på nya utmaningar som bland annat "kaffekokning" i Vallhallabadet. Tänkte även anmäla mig till första bästa stickningskurs och fixa en hemmagjord vintermössa till nästa vinterns löprundor..

"The only disability in life is a bad attitude"

                                                      Nu kör vi, maila mig om ni vill beställa något stickbart !