10 dagar kvar till 24timmars..

   Detta blir ett av mina mantra den 1e december..
OBS ! Skriver under på texten men efter vad mannen till höger är misstänkt för så skulle jag med facit i hand ALDRIG lagt upp bilden..

10 dagar kvar ! till det lite udda "experimentet" att testa att ta sig fram så många kilometer som möjligt på 24timmar. Efter att ha varit i Turkiet med lite vänner under den gångna helgen så var det en stor utmaning att ta sig upp från sängen imorse, oerhört trögstartad.. Resan till Istanbul kan för övrigt sammanfattas med några plus och minus. Gott sällskap, många garv och riktigt god mat, minus för luften och det med svenska mått mätt ganska kassa klubblivet som det bjöds på. Efter att segat mig upp ur sängen och fått kört ett bra träningspass innan lunch så hade jag fått lite energi igen. Förutom allt annat som hör vardagen till så är fokus nu alltmer på nästa lördag den 1e december. Jag ser fram emot att testa mina gränser och jag blir mer och mer mentalt laddad för utmaningen det kommer att innebära. Tror verkligen detta är en "once in a lifetime" grej då det troligen sliter på kropp och psyke mycket mer än jag kan ana. Men tidigare i år fick jag se reklam för loppet och jag anmälde mig innan jag ens hade hunnit tänka efter vad det innebär, kanske tur det annars hade jag kanske avstått..? Läste idag på loppets hemsida att det brukar vara en ganska konstant temperatur på 20grader, något som bara det känns som en utmaning. 24 timmars transport med fötterna i 20 gradig värme lär innebära en del förlorad vätska..

Lär bli svettigt..

Förmiddagens pass som bestod av löpning och styrka var väldigt nyttigt, kände mig allt annat än i någon toppform snarare som en flodhäst med pingislunga men trots detta var det skönt att bara få svettas ordentligt och känna hur endorfinerna flödade. Ett nytt pass väntar om en stund 200meter över gatan på gymmet. Upplägget nu i veckan blir en del träning för att få in en go känsla och tro på mig själv, skall försöka varva detta med "hård vila" där jag helt enkelt inte gör ett smack. Nästa vecka blir mycket lätt alternativ träning och kommer nog max köra ett pass med löpträning, då handlar det att vila kroppen så gott det går för vad som komma skall, stretch och inbokad massage hoppas jag kunna hjälpa till, därtill en liten tripp till "sola" som jag ser fram emot. Även tänkt att träffa min vän Bjorn Erik Norman för att vi skall planera loppet, energitankning osv ser fram emot att ha den goa gubben med som support. Hittade lite tips och tankar kring hur det är att springa ett 24 timmars lopp, inte skrivna av vem som helst utan av den extremt rutinerade löparen Rune Larsson. Rätt rolig läsning där det är en bra mix av seriösa tips och en gnutta av humor/ självdistans.
 http://www.loparlarsson.se/index2.php?option=com_content&do_pdf=1&id=32
Här är några av de tankar Rune flaggar för under ett 24 timmars lopp, dom kommer och frågan är om hur man fixar att hantera dom.


Alla dessa reaktioner bör du alltså vara mentalt förberedd på. Nej, det är inte negativt tänkande att förvänta sig dem! Negativt tänkande är att ge upp för vanliga skavsår eller en mental svacka. Positivt tänkande är
emellertid att tänka igenom hur du ska hantera situationerna.
 -  "Jaha, nu kommer skavsåren. Jag ska stanna, tvätta såren, punktera blåsor och sätta på Leukoplast."

- "Kramp! Jag går några hundra meter och väntar på att de ska försvinna."

- "Illamående! Fullt normalt, men det kommer snart att gå över."

 -  "Jag är så sömnig att jag inte kan tänka klart längre. Om jag går eller springer och mikrosover går det snart över. I värsta fall kan jag lägga mig i 20 minuter. När man väcker mig kommer jag att vilja sova vidare,
men då ska jag upp så fort som möjligt och stappla ut på mina stela ben tills de lirkats upp och jag kan springa igen."

 - "Det går sakta nu. Men det går framåt trots att kroppen är sliten. Kanske kommer det
att gå lättare om någon timma. Svackor kommer och går."

 -  "Nu sitter de där och tar en pilsner tillsammans och umgås i full bekvämlighet medan jag springer här. Men detta blir ett minne för livet och de andra har snart glömt timmarna de hade i sin komfort. Ett så här långt lopp är inte alltid roligt, men absolut inte alltid elände heller."

 - "Lägger jag av nu kommer jag att ångra det i morgon. När jag tittar på hur kämparna som höll ut fortsätter på stela ben de sista timmarna vet jag att jag avundas dem mer än vad jag avundades dem som var ute och roade sig med kompisarna igår."

Intressant läsning måste sägas !

Nu skall jag avsluta dessa rader och köra lite hård vila innan jag återigen hoppar i träningskläderna och startar kvällen med en av dom sakerna jag brinner för mest, fysisk hälsa! Kommer med ett sista inlägg om min tänkta "taktik", lite mer exakta målsättning och vad för energi jag tänkt fylla mina kylväskor med för att så långt som möjligt undvika total soppatorsk näst nästa lördag..

The only disability in life is a bad attitude !

The dedline for complaints was yesterday!

It aint over til it´s over!    osv......

Fredagens minnesvärda besök med gubbarna grus på Galatasarays hemmaarena, kan knappast ha fått   

bättre platser. Tack för det Johan Elmander !