Nach Frankfurt !

Dax för Frankfurt Marathon på söndag ett race jag sett fram emot en tid. Har bara sprungit två marathon tidigare i mitt liv och jag hoppas kunna putsa mitt personbästa från mitt förra lopp för ca ett år sedan. Man brukar ju kunna känna ungefär vart man står rent formmässigt inför ett lopp men jag har väldigt dåligt koll på min form inför starten i Frankfurt. Haft en del skadeproblem efter Lidingöloppet men trots allt kunnat få till några riktigt skapliga pass och det lär ge sig om man backat eller kanske i bästa fall tagit ett steg framåt i form. Körde bland flertalet andra pass ett spinningpass med min mor och syster i min gamla hemstad Alingsås förra veckan, det får betecknas som en skräll att jag skulle sitta på ett träningspass tillsammans med morsan. Körde så kallad activio där man kan se sin puls under passets gång, visste vad morsan och syrran hade för nummer och när morsans pil var uppe på det röda(hög puls) så kunde jag inte låta bli att snegla över styret. Fighting facet på morsan fick mig att le och tycka det var en rätt rolig erfarenhet att träna med delar av familjen.

Hade gett upp hoppet om Frankfurt för några veckor sedan men nu verkar skadorna hålla sig borta, so far so good.. Idag torsdag har jag uträttat diverse ärenden på stan och på vägen hem fick jag ett nostalgiryck och hyrde med tre riktigt bra klassiker hem. Alla laddar vi på olika sätt men att få spendera några timmar framför någon av dessa klassiker är en bra uppladdning för mig :)

Just marathon är en distans jag gillar, det är en go mix av fysisk och mental utmattning och känslan mellan välbehag och obehag kan pendla flera gånger under den 42,2 kilometer långa resan. Ett vanligt tips man får av erfarna löpare är att ett marathon "börjar efter 30km", ligger mycket i detta då det är lätt att få en riktigt plågsam sista mil om man tvingas dra reserven alltför tidigt. Samtidigt så är det ju svårt att springa ikapp tid varför man inte kan fega och vara alltför rädd att få bekanta sig med den omtalade "väggen". En så bra balans som möjligt mellan självinsikt, vilja och fysisk förmåga är väl att rekommendera gissar jag.

Målet på söndag blir i första läget det gamla vanliga, "att ta ut mitt max för dagen". Vad det innebär i tid är svårt att säga men jag skulle vilja under sub 2:45 och ett absolut minimum sub 2:48. Om bara min ibland lite klena fot håller hela loppet så tror jag att jag kan vara redo för en tid på runt 2:45, i teorin har jag gjort bättre tider än så men det var ju just det där med skillnaden på praktik och teori. Man får inget gratis utan det är ett jobb som skall göras. Låter kanske som det är ett måste och något väldigt pressande, nej egentligen inte det är ju trots allt bara ett marathon som mest är förknippat med utmaning och glädje. Sen har man ju krav på sig själv och målsättningar man vill nå, där är jag min egen domare och når jag inte 2:48 på söndag så blir det kvarsittning och 1000 nya tyska glosor som måste pluggas in. Når jag 2:45 blir det tummen upp och eine grosse bier, skulle jag kunna kapa ytterligare någon minut så skulle jag vara riktigt stolt över min utveckling det senaste året. Hur som helst kommer jag gå ut i ett för mig bra tempo sen får det hålla eller bli en läxa ofta kallad för "väggen", man måste chansa lite för att nå sina mål.

Avfärd från Landvetter imorgon fredag med flertalet klubbkamrater däribland den starke Martin Yttring(segrare i Öloppet 2012), skall bli en rolig minitripp och en intressant utmaning att springa mitt första lopp utanför svedalas gränser.Trots att jag har 25% schweiziskt blod i mig så kan jag inte påstå att min tyska är av den högre skolan, kanske borde haft med min gode farmor som coach. Får försöka locka fram min gamla skoltyska om nöden kräver, "Herr ober, eis bitte"...osv

Frankfurt söndag 28/10, då är det GAME ON !