torsdag 27 september 2012

Önskar gnaga av några minuter på Lidingö !

Öhhhh.. en backe där, nedför där, där blir det inga problem att springa lite fortare, där får jag nog sansa mig lite och det där blir något att bita i, en tid på det och det borde gå att lösa..osv..

Dax för Lidingöloppet 2012, imorgon bitti går en busslass med Solvikingar mot Lidingö och Bosön. Alla med olika ambitioner och de flesta troligen med olika tankar hur man tänkt springa loppet rent taktiskt. 30km mer eller mindre kuperad bana kräver inte bara bra kondition det kräver lite jävlar anamma och en gnutta taktik och självinsikt. Förra året sprang jag mitt första Lidingölopp och min sluttid blev 2:07:38, en tid jag absolut var nöjd med i det läget. I år har jag satt upp ett mål på sub 2:02:00 vilket alltså betyder att jag måste gnaga av knappt sex minuter från fjolårets lopp. Har ju tränat på ganska bra med lite undantag för småskavanker under ett år men frågan är om jag löser mitt uppsatta mål..? Kan ha satt det för högt men det lär ju ge sig om så är fallet eller inte. Jag skall som vanligt ha som motto att försöka krama ur det som finns i kroppen på lördag.


Förra året hade jag egentligen ingen riktig taktik innan loppet, många hade ju sagt att loppet "börjar vid 20km och att den där Aborrbacken är smärtsam". Kan bara konstatera att det låg mycket i det som folk sagt till mig innan, sista milen kan resultera i ett ras om man springer på för mycket sett till sin kapacitet under första milen. Det jag gjorde rätt förra året var nog att jag just inte brände mig för tidigt utan var relativt stark under sista 5km, det som jag gjorde lite sämre var att jag nog "fegade" väl mycket under vissa bitar där jag hade kunnat plocka lite tid. Det är en svår balansgång det där. Hatar att inte våga utmana min absoluta gräns för dagen men samtidigt så måste det vara extremt bittert och gå in i väggen på sista milen och få lufsa uppför sista backarna med pingislunga. En del av mig känner för att köra på och ta en stor risk att få smaka på väggen och en del av mig känner för att försöka kopiera fjolåret och gneta på i ett ganska kontrollerat tempo hela vägen in till mål. Det ger sig på lördag vilket humör man är på rent mentalt och fysiskt. Det kommer i vart fall blir ganska många klubbkamrater i spåret på lördag, vårt snygga(läs inte min favorit) oranga tävlingslinne är lätt att se i folkvimlet. Vi har några riktiga speedkulor som kommer notera riktigt fina tider, en bit där bakom är vi ett gäng som är ganska jämna och det skall bli skoj att se när alla förvandlas till tävlingsmänniskor på lördag. Tror många har en bra chans att klämma sig in under två timmar, för egen del tror jag inte på det då 30km terräng nog inte är min starkaste grej.

Uppladdning om man nu kan kalla att man gjort någon sådan kan sammanfattas träning, semester och java. Haft lite planerad semester från jobbet och vad gör man då, jo man ägnar sig åt det man uppskattar. För egen del bland annat träning och marathon i fika/lunch på stan med vänner. Blivit relativt många löpta kilometrar senaste fem dagarna och det kanske inte varit en "optimal" laddning för Lidingö men men det går som det går helt enkelt. Vill väldigt gärna sätta ett bra personligt rekord på Frankfurt Marathon om ca en månad så då är det bra tid att träna för att kunna dra nytta av det där nere. Hoppas vilan igår och imorgon skall ge lite fart i benen i alla fall, annars kommer det ju en ny chans nästa år sägs d...

Förra helgen blev det en träningshelg i Norrköping med riktigt bra människor. Blev några goa träningspass men framförallt en rejäl boost med motivation inför framtiden. Skoj att träffa människor som brinner för samma sak och som också strävar efter att nå sina mål oavsett vad dom är. Sattes på prov direkt då jag råkade komma bland dom första och vips fick bli en del i matlagningen för fredagskvällens lax och potatis. Insåg direkt min svaghet men försökte peppa mig själv mentalt med att jag faktiskt skrapade ihop en trea i hemkunskap under högstadiet, man måste se saker positivt. Det hela gick dock vägen och jag får tacka mästerkocken Mona Hallberg för det högklassiska lagarbetet. Kan väl konstatera att jag inte är totalt värdelös i köket men någon stjärna.. njä inte direkt.. :)

Dom som känner mig väl vet att jag är hyfsat målinriktad på att bli bättre på längre sträckor just nu och det var ganska talande att se mina vänner garva när jag berättade om mina planer under dagens lunch. Får passa på att köra på extra målinriktat när jag kan, en dag kanske kroppen säger ifrån eller så räcker inte tiden till på grund av andra prioriteringar i livet konstigare än så är det ju inte..